Höna och Tusenfoting var vänner. Men de tävlade alltid med varandra. En dag bestämde de sig för att spela fotboll för att se vem som var den bästa spelaren.
Høne og Tusenbein var venner. Men de likte alltid å konkurrere. En dag spilte de fotball for å se hvem som var den beste spilleren.
Høne og Tusenbein var vener. Men dei likte alltid å konkurrera. Ein dag spelte dei fotball for å sjå kven som var den beste spelaren.
De gick till fotbollsplanen och började spela. Höna var snabb, men Tusenfoting var snabbare. Höna sparkade bollen långt bort, men Tusenfoting sparkade ännu längre bort. Höna började bli sur.
De dro til fotballbanen og startet kampen. Høne var rask, men Tusenbein var raskere. Høne sparket langt, men Tusenbein sparket lengre. Høne ble surere og surere.
Dei drog til fotballbanen og starta kampen. Høne var rask, men Tusenbein var raskare. Høne sparka langt, men Tusenbein sparka lengre. Høne vart surare og surare.
De bestämde sig för att avgöra med straffsparkar. Först fick Tusenfoting vara målvakt. Höna gjorde bara ett mål. Därefter var det Hönas tur att stå i mål.
De bestemte seg for å ha en straffekonkurranse. Først var Tusenbein keeper. Høne skåret bare ett mål. Så var det Hønes tur til å forsvare målet.
Dei bestemte seg for å ha ein straffekonkurranse. Først var Tusenbein keeper. Høne skåra berre eitt mål. Så var det Høne sin tur til å forsvara målet.
Tusenfoting sparkade bollen och gjorde mål. Tusenfoting dribblade och gjorde mål. Tusenfoting nickade bollen och gjorde mål. Tusenfoting gjorde fem mål.
Tusenbein sparket ballen og skåret. Tusenbein driblet ballen og skåret. Tusenbein headet ballen og skåret. Fem mål skåret Tusenbein.
Tusenbein sparka ballen og skåra. Tusenbein dribla ballen og skåra. Tusenbein heada ballen og skåra. Fem mål skåra Tusenbein.
Höna var arg över att hon hade förlorat. Hon var en mycket dålig förlorare. Tusenfoting började skratta eftersom hans kompis var så upprörd.
Høne ble sint fordi hun tapte. Hun var en veldig dårlig taper. Tusenbein begynte å le av vennen som lagde så mye oppstyr.
Høne vart sint fordi ho tapte. Ho var ein veldig dårleg tapar. Tusenbein byrja å le av venen som laga så mykje oppstyr.
Höna var så arg att hon öppnade näbben och svalde tusenfotingen.
Høne var så sint at hun åpnet nebbet og slukte Tusenbein.
Høne var så sint at ho opna nebbet og slukte Tusenbein.
När Höna gick hem mötte hon Mamma Tusenfoting. Hon frågade: ”Har du sett mitt barn?” Höna sa ingenting. Mamma Tusenfoting blev orolig.
Da Høne gikk hjemover, møtte hun Mor Tusenbein. «Har du sett barnet mitt?» spurte Mor Tusenbein. Høne sa ikke noe. Mor Tusenbein ble urolig.
Då Høne gjekk heimover, møtte ho Mor Tusenbein. «Har du sett barnet mitt?» spurde Mor Tusenbein. Høne sa ikkje noko. Mor Tusenbein vart uroleg.
Då hörde Mamma Tusenfoting en svag röst: ”Hjälp mig, mamma!” Mamma Tusenfoting såg sig omkring och lyssnade noga. Rösten kom från insidan av hönan.
Så hørte Mor Tusenbein en svak stemme: «Mamma, hjelp meg!» Mor Tusenbein så seg rundt og lyttet spent. Lyden kom fra inni høna.
Så høyrde Mor Tusenbein ei svak stemme: «Mamma, hjelp meg!» Mor Tusenbein såg seg rundt og lytta spent. Lyden kom frå inni høna.
Mamma Tusenfoting ropade: ”Använd tricket du kan, mitt barn!” Tusenfotingar kan ge dålig lukt och dålig smak. Höna började må illa.
Mor Tusenbein ropte: «Bruk det trikset du kan, barnet mitt!» Tusenbein kan lage en dårlig lukt og en sånn fæl smak. Høne kjente at hun ble dårlig.
Mor Tusenbein ropte: «Bruk det trikset du kan, barnet mitt!» Tusenbein kan laga ei dårleg lukt og ein sånn fæl smak. Høne kjende at ho vart dårleg.
Höna rapade. Sedan svalde hon och spottade. Sedan nös hon och hostade. Och hostade. Tusenfotingen var äcklig!
Høne kastet opp. Og svelget og spyttet. Så nøs og hostet hun. Og kastet opp. Tusenbeinet var ufyselig.
Høne kasta opp. Og svelgde og spytta. Så naus og hosta ho. Og kasta opp. Tusenbeinet var ufyseleg.
Höna hostade tills hon hade hostat upp tusenfotingen som varit i hennes mage. Mamma Tusenfoting och hennes barn kröp upp i ett träd för att gömma sig.
Høne hostet til hun kastet opp tusenbeinet som var i magen. Mor Tusenbein og barnet hennes klatret opp i et tre for å gjemme seg.
Høne hosta til ho kasta opp tusenbeinet som var i magen. Mor Tusenbein og barnet hennar klatra opp i eit tre for å gøyma seg.
Sedan dess har hönor och tusenfotingar alltid varit fiender.
Siden den gang har høner og tusenbein vært fiender.
Sidan den gongen har høner og tusenbein vore fiendar.
